Söndag, veckans sista bloggdag

Hej,

Just när jag vant mig skall jag sluta. Det har varit roligt, mycket roligare än jag trodde i förväg, och jag kan bara citera min barndomsvän från Åbo - "int' blir man glad int', och blir man så hålls man int' ".

Nollkommentarlinjen har fortsatt här pga av teknikens underverk, men kommentarer har lyckligtvis tagit sig fram andra vägar, så helt som att kommunicera i ett vacuum har det inte känts. Tack för det!

Första nattfrosten, dags att slutgiltigt sätta balkongen i vinterskick. Krukväxten flyttar in, den sista rottingstolen går upp på vinden och äppelkorgen måste få ett extra täcke. Några pelargoner som ännu blommar får stanna kvar ett litet tag till.

Igår såg jag i gott sällskap Svensk resning på Alexandersteatern. Våra förväntningar låg någonstans vid nollstrecket, eller snarare en god bit under. Men vi kapitulerade. Det var avslappnat, kravlöst och professionellt. Vi hade mycket roligt. Den tighta pipon och den litterära textanalysen bör dock ovillkorligen lämnas hemma. Ett glas rödvin före ridån går upp är inte heller fel.

Sport är inte mitt område, men jag hörde i går att vid fotbollsmatchen Finland-Sverige i Helsingfors i fredags buade publiken när den svenska nationalsången spelades, och likaså när de svenska spelarnas namn lästes upp. Hur dåligt kan det bli?

Jag vill avsluta veckan med ett boktips. På Akademens sommarrea köpte jag, mest som ett skott i mörkret, den brittiska författaren Sadie Jones debutroman från 2008 "The Outcast" (i utmärkt svensk översättning 2009 "Den utstötte"). Det blev sommarens starkaste läsupplevelse. En berättelse om grymma händelser, lysande skriven. I augusti kom jag över Jones' andra roman "Small Wars" på Waterstone's bokhandel i Belfast. Den ligger nu på fönsterbrädet, i traven med olästa böcker, och väntar på en längre ledighet när jag kan läsa den ostörd. Jag har stora förväntningar, hoppas de infrias. Det är som att spara på lördagsgodis.

Eftersom jag började med en sommarbild skall jag sluta med en vinterbild (en julaftonsbild för att vara exakt, det är ju dit vi är på väg). Den kommer kanske in först på måndag morgon, eftersom jag inte är så tekniskt begåvad, men det är ju inte så långt dit...

I morgon fortsätter Ralf Andtbacka festivalbloggen. Tack för mig och välkommen, Ralf!

Mette