Utopi och verklighet

"Jag delar inte dina åsikter men jag är beredd att dö för din rätt att uttrycka dem." Den här utsagan brukar tillskrivas Voltaire men det finns inga belägg, hävdas det numera, för att att han formulerat sig exakt på detta sätt.

I den så kallade västvärlden tar vi upplysningsfilosofins ideal, exempelvis om åsiktsfrihet, yttrandefrihet, religionsfrihet och pressfrihet, för givna, men också i dagens värld representerar de undantag snarare än regler, FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna till trots.

I praktiken är sådana friheter alltid kringskurna på ett eller annat sätt, av säkerhetspolitiska, ekonomiska eller upphovsrättsliga skäl, eller därför att de åsikter som yttras uppfattas som ärekränkning eller hets mot folkgrupp och därmed utgör ett lagbrott.

Även om vi i teorin har rätten att torgföra vår uppriktiga uppfattning väljer vi kanske att modifiera den eller att hålla tand för tunga för att undvika obehagliga konsekvenser. Idealet måste alltid avstämmas mot tillvarons realiteter.

Orsaken är ofta asymmetriska maktrelationer, den mellan arbetsgivare och anställd, eller för den delen mellan lärare och elev, alltså en orättvisa, i viss bemärkelse. Samtidigt är det svårt att tänka sig ett fungerande samhälle utan dessa asymmetrier.

Frihetsidealen krockar också med etiken, och föreställningen om vad som är civiliserat beteende. Ett tecken på personlig mognad är att man kan kompromissa och inte provocerar i onödan; man har ett utvecklat sinne för integritet, respekt och hänsyn. Utgående från detta kan man fråga sig om inte den giftiga debattkultur som frodas på webben är ett symptom på en kulturell infantilisering.

Eller så är vi inne i en genomgripande omformulering av vad som är acceptabelt i dessa sammanhang, ett skifte som i högsta grad är kopplat till den teknologiska utvecklingen. Vi lever i en radikalt annorlunda värld än 1700-talets upplysningsfilosofer gjorde och det gör att de frihets- och demokratiideal som de i avgörande bidrog till att utforma måste om inte revideras så i varje fall diskuteras i relation till en förändrad verklighet, en process som är oerhört sammansatt.

Det här är några av de teman jag försökte presentera under förmiddagens dubbellektion i modersmål och litteratur. Gymnasiekursen heter Textens makt.